Elever som lär sig stillhet tänker,
känner och lär sig bättre

Nya resultat från hjärnforskningsfronten visar att olika stillhetsmetoder inte bara fungerar stresspreventivt utan faktiskt även utvecklar andra aspekter hos eleven som är viktiga för lärandet. Det gäller allt från minne och förmåga att hålla koncentrationen, till reglering av känslor och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Marie Ryd, vetenskapsjournalist och redaktör för Holone, en tidskrift om modern kognitiv hjärnforskning, sammanfattar några viktiga hållpunkter som kan vara till nytta på förskolans och skolans verkstadsgolv.

brain02Hjärnan är som en muskel – det betyder att den går att träna. Den är plastisk och formbar. Och den formas efter hur den används. Sannolikt är det själva uppmärksamheten som genererar fler hjärnceller och fler kontaktpunkter/synapser mellan cellerna. Det betyder att koncentration, minne, inre lugn och ja, till och med medkänsla är träningsbara kvaliteter, vilket också nya vetenskapliga studier kan bekräfta.

Stress: En stressad hjärna är en tunnelseende hjärna som inte är mottaglig för nya kunskaper och inkommande information! Stresshormoner kan påverka prefrontala cortex, den del av hjärnan som bland annat styr arbetsminnet och vårt beslutsfattande. Ny forskning avslöjar en mekanism i hjärnan som är direkt kopplad till upprepad stress och nedsatt minne, mätt som volym-minskning av hippocampus (en del av hjärnan som har med minne att göra).

Flow:

En elev som fått uppleva det tillstånd som kallas flow har också fått erfara lärandets lust och är för evigt ”hooked” på att utvecklas och lära nytt. En av förutsättningarna för att hjärnan ska kunna komma in i flow är att uppmärksamheten på uppgiften är 100% och att denna inte ständigt bryts av yttre stimuli. För detta krävs ett lugnt klassrum och en ”stilla” elev – dvs en elev som inte känner oro och stress.

10 min stillhet räcker:

Stillhetsträning ger bättre resultat i skolan. Elever som får stilla sig 10 minuter och sätta ord på det som oroar dem presterar bättre.

Uppmärksamhetsträning:

Mindfulness-baserade stillhetsmetoder är en form av uppmärksamhetsträning och har i flera studier visat sig ha positiva effekter på inlärning, koncentrationsförmåga och problemlösning.

Kreativ inkubering:

Inåtvänd reflektion är en förutsättning för nya insikter. Vid inåtvänd uppmärksamhet används andra neuronala nätverk som tycks ha bättre förutsättningar att ge nya idéer. Reflektion är ett inåtvänt avslappnat tillstånd som kännetecknas utåt av att ansiktet får en inåtvänd blick och fundersamhet. Yttre stimuli tas inte längre in. Man har registrerat ökad gamma-aktivitet i hjärnan när insikten kommer. De korta snabba gammavågorna är den enda våglängd som är spridd i stora delar av hjärnan samtidigt. Forskarna tar detta för intäkt att insikten skapas i den stund olika delar av hjärnan kopplas ihop.

Stillhet ökar välmåendet:

Några studier visar att stillhetsträning ökar bindningen av serotonin, ett hormon som vi människor behöver för att må bra och kunna känna lycka.

Öka självkännedom och självkänsla:

Stillhet leder till ökad självkännedom och självkänsla. Att känna vad vi känner är av vikt för att vi ska kunna fatta beslut och lära oss saker och ting.

Marie Ryd, dr med, vetenskapsskribent


Ur Holone nr 2/2011 ”Varför fungerar mindfulness?”

Här hittar du Holone