Barn med ADHD mår bättre av stillhetsövningar

Söndag 1 december 2013

ADHD-symptomen visade sig minska med 35% hos barn som fått diagnos på sjukdomen i en australiensisk studie. Barnen mediterade två ggr i veckan på sjukhus och två gånger om dagen hemma. Resultatet visade att barnens koncentrationsförmåga ökade, skolgången blev lättare, föräldrarna gladare och mindre stressade. Förbättringar konstaterades när det gällde barnens beteende, självbild och förhållande till kamrater. Barnen sade att de sov bättre och var mindre oroliga hemma.

48 barn under 12 år samt deras föräldrar deltog i studien som pågick i 6 veckor. De stillhetsmetoder som användes var enkla visualiseringar, naturövningar och musik.

– Sådan stillhetsträning ger människor en möjlighet att landa i nuet, förklarar Dr Ramesh Manosha, en av de forskare som utförde studien. Och barn i allmänhet är naturligt meditativa, de lever i nuet. De här övningarna ger de barn som har förlorat sin naturliga förmåga ett verktyg för att hitta den igen och återvända till ett för barn normalt tillstånd. (1

I en annan studie, en klinisk utvärdering av mindfulnessträning med en grupp ungdomar med ADHD, beteendestörningar såväl som autistiska störningar med utagerande symptom fann man efter åtta veckor en avsevärd förbättring, som också bekräftades av föräldrarna.

Förbättringen gällde bland annat förmåga till uppmärksamhet, glädje, uttalad internaliserings- såväl som externaliseringsproblematik. Ungdomarna upplevde en kraftig förbättring när det gällde personliga mål, självkontroll och att de fick bättre resultat på test som gällde att bevara uppmärksamheten. Föräldrarna rapporterade förbättring av barnens mål, externaliserings- och koncentrationsproblematik, självkontroll, uppmärksamhet/hänsyn till andra och tillbakadragenhet. (2

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet. Diagnoserna av ADHD bland barn och ungdomar har mer än fördubblats de senaste åren. Cirka 5 procent av alla barn och unga i Sverige anses ha en ADHD-diagnos, och lika många har mildare ADHD-symptom.

Förskrivningen av centralstimulerande, narkotikaklassade mediciner ökar. På kort sikt kan man se goda effekter på inlärningsförmåga och socialt beteende men medicinen kan ge biverkningar i form av minskad aptit, insomningssvårigheter och orolig sömn. Man vet än så länge mycket litet om de långtgående effekterna, trots att medicinen ofta används under många år.

1) Clin Child Psychol Psychiatry October 2004 vol. 9 no. 4 479-497

2) Bögels, S., Hoogstad, B., van Dun, L., de Schutter, S. & Restifo, K (2008). Mindfulness training for adolescents with externalizing disorders and their parents. Behaviour and Cognitive Psychotherapy, 36, 193 – 209. Samuel Weiser, *INC; York Beach.

Elever som lär sig stillhet tänker, känner och lär sig bättre

Lördag 23 november 2013

Marie Ryd, dr med, vetenskapsskribent

Nya resultat från hjärnforskningsfronten visar att olika stillhetsmetoder inte bara fungerar stresspreventivt utan faktiskt även utvecklar andra aspekter hos eleven som är viktiga för lärandet. Det gäller allt från minne och förmåga att hålla koncentrationen, till reglering av känslor och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Marie Ryd, vetenskapsjournalist och redaktör för Holone, en tidskrift om modern kognitiv hjärnforskning, sammanfattar några viktiga hållpunkter som kan vara till nytta på förskolans och skolans verkstadsgolv.

Hjärnan är som en muskel – det betyder att den går att träna. Den är plastisk och formbar. Och den formas efter hur den används. Sannolikt är det själva uppmärksamheten som genererar fler hjärnceller och fler kontaktpunkter/synapser mellan cellerna. Det betyder att koncentration, minne, inre lugn och ja, till och med medkänsla är träningsbara kvaliteter, vilket också nya vetenskapliga studier kan bekräfta.

Stress: En stressad hjärna är en tunnelseende hjärna som inte är mottaglig för nya kunskaper och inkommande information! Stresshormoner kan påverka prefrontala cortex, den del av hjärnan som bland annat styr arbetsminnet och vårt beslutsfattande. Ny forskning avslöjar en mekanism i hjärnan som är direkt kopplad till upprepad stress och nedsatt minne, mätt som volym-minskning av hippocampus (en del av hjärnan som har med minne att göra).

Flow: En elev som fått uppleva det tillstånd som kallas flow har också fått erfara lärandets lust och är för evigt ”hooked” på att utvecklas och lära nytt. En av förutsättningarna för att hjärnan ska kunna komma in i flow är att uppmärksamheten på uppgiften är 100% och att denna inte ständigt bryts av yttre stimuli. För detta krävs ett lugnt klassrum och en ”stilla” elev – dvs en elev som inte känner oro och stress.

10 min stillhet räcker: Stillhetsträning ger bättre resultat i skolan. Elever som får stilla sig 10 minuter och sätta ord på det som oroar dem presterar bättre.

Uppmärksamhetsträning: Mindfulness-baserade stillhetsmetoder är en form av uppmärksamhetsträning och har i flera studier visat sig ha positiva effekter på inlärning, koncentrationsförmåga och problemlösning.

Kreativ inkubering: Inåtvänd reflektion är en förutsättning för nya insikter. Vid inåtvänd uppmärksamhet används andra neuronala nätverk som tycks ha bättre förutsättningar att ge nya idéer. Reflektion är ett inåtvänt avslappnat tillstånd som kännetecknas utåt av att ansiktet får en inåtvänd blick och fundersamhet. Yttre stimuli tas inte längre in. Man har registrerat ökad gamma-aktivitet i hjärnan när insikten kommer. De korta snabba gammavågorna är den enda våglängd som är spridd i stora delar av hjärnan samtidigt. Forskarna tar detta för intäkt att insikten skapas i den stund olika delar av hjärnan kopplas ihop.

Stillhet ökar välmåendet: Några studier visar att stillhetsträning ökar bindningen av serotonin, ett hormon som vi människor behöver för att må bra och kunna känna lycka.

Öka självkännedom och självkänsla: Stillhet leder till ökad självkännedom och självkänsla. Att känna vad vi känner är av vikt för att vi ska kunna fatta beslut och lära oss saker och ting.

Bilaga: Särtryck ur Holone nr 2/2011 ”Varför fungerar mindfulness?”

Här hittar du Holone

Stillhet för barn i behov av särskilt stöd

Söndag 17 november 2013

En skolmiljö ”som präglas av trygghet och studiero” är enligt skollagen något som alla elever har rätt till. Få skolor lever upp till kravet. 
Vi i Drömmen om det goda får ofta höra av lärare att stillhetsmetoderna hjälper integreringen av barn i behov av särskilt stöd genom att de skapar en lugnare miljö över lag. Vi ville veta mer om det, och utvecklade ett särskilt projekt med fokus på elever i behov av särskilt stöd, Mindfulness för en tryggare och lugnare skolmiljö med mindre mobbning. 
Arbetet med projektet inleddes hösten 2012 med två skolor i Askersund. Vi börjar nu sammanställa enkätresultaten från de första skolorna.
Allt som allt deltar i dag 10 skolor och fler förskolor och skolor står på kö. Det är ett utvärderingsprojekt, alltså inte forskning, men vi hoppas det ska leda till ett ökat intresse för stillhetens möjligheter inom det området. Riksdagsledamot Anne Marie Brodén som länge har följt vårt arbete lyfte Drömmen om det goda som ett gott exempel på förebyggande metoder när hon undersökte barns och ungas psykiska ohälsa på uppdrag av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Rapporten Från utanförskap till innanförskap om barns och ungas psykiska ohälsa.

Lugn och ro eftertraktat i skolor på Nya Zeeland

Fredag 10 maj 2013

May Adams, grundskole- och gymnasielärare på Nya Zeeland, har klarat sitt heltidsarbete i skolans stressfyllda miljöer genom att öva stillhet. ”Stillhetsövning förändrade mitt liv. Jag utvecklade förmågan att snabbt lösa upp stressen och nå djupa nivåer av inre vila”, berättar hon. Stillhet spelade en stor roll för hennes egen livskvalitet och välbefinnande. Därför förde hon in fem minuters stillhet på sina lektioner för att hjälpa även eleverna att slappna av. Trots sina egna goda erfarenheter häpnade hon över de positiva resultaten.

I dag är hon pionjär med Drömmen om det goda på Nya Zeeland och verkar för att Drömmen om det goda-metodiken ska bli en obligatorisk del av det dagliga schemat i fler skolor. ”Stillhet börjar där modern psykologi slutar”, säger hon. ”Den finns bortom alla ord och analyser – en form av erfarenhet och vara som vi alla behöver för att hitta balans i vårt intensivt aktiva samhälle.”

Läs Anna Bornsteins artikel i The New Zealand Journal of Teachers´ Work Issue 2, 2012

Vad gör man på ett Drömmen om det goda-dagis?

Fredag 12 april 2013

Vad gör man på ett Drömmen om det goda-dagis som man inte gör på en annan förskola? Den frågan ställde reportern i programmet Måndagsgästen till förskolechef Ann-Kristin Källström Sundgren den 14 jan i P4 Östergötland. Ann-Kristin är pionjär med Drömmen om det goda-metodiken på förskolan och är chef för förskolorna Armbandet och Kättsätter i Norrköping. förskolorna certifierades nyligen till Sveriges första Drömmen om det goda-förskolor.

– Vi har en väl avvägd dagsrytm där barnen får massage och lär sig att massera varandra barn till barn från 1 års ålder. Barnen får rörelse som yoga och qigong, de får också ägna sig åt stillhet och reflektion, berättar Ann-Kristin.

Enligt uppdraget från läroplanen ska pedagoger och barn reflektera tillsammans. Barnen ska få modet att prata inför andra, de ska kunna uttrycka sig men också lyssna uppmärksamt på andra. De ska lära sig empati och medkänsla och att mötas med engagemang och respekt, berättar Ann-Kristin, som är en av ledarna i kommunens arbete med implementering av den nya läroplanen i förskolorna.

Hör hela intervjun med Ann-Kristin Källström Sundgren här

En längre intervju med föreskolechef Ann-Kristin Källström Sundgren och ett reportage om arbetet med Drömmen om det god-metodiken på förskolorna Armbandet och Kättsätter sändes i P1:s populära programserie Lärarrummet förra året.

Programmet som gick i repris nyligen kan du höra här