Det måste vara lugn och ro om skolans problem ska lösas

Fredag 13 juni 2014

Saxat ur skoldebatten om lugn och ro

Av Hélène Sjöberg

Medvetenheten om problemen i skolan ökar, fast medan politikerna överträffar varandra med förslag om yttre åtgärder växer insikten om att utan lugn och ro hjälper det inte vad man gör.

DN har i en serie artiklar analyserat den svenska skolans problem. I reportaget ”Hårdare regler – ändå ökar stöket i skolan” tog tidningen (2014-03-16) upp frågan om den uteblivna tryggheten och studieron.

Den internationella skolundersökningen Pisa visade att svenska elevers skolresultat har sjunkit mest av alla och att skolfrågan enligt mångas bedömning blir en av dem som avgör det kommande valet. Men trots utbildningsminister Jan Björklunds hårdare tag så ökar stöket i skolan, vilket har fått flera svenska skolforskare att ta avstånd från regeringens skolpolitik, skriver artikelförfattaren Mikael Delin.

Utbildningsminister Jan Björklund menar att: ”Ordningsproblem är ett av den svenska skolans största problem. Det är en av orsakerna till att resultaten sjunker”. Andra resultat visar att den dåliga arbetsmiljön i skolan har resulterat i sämre trygghet och studiero för elever och för lärare, en ökning av arbetsrelaterade sjukdagar. Av de skolor som undersöktes av Skolinspektionen förra året var 61 % otillräckliga inom området ”trygghet och studiero”. Enligt Martin Karlberg, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet visar forskningen ”att lärarens förmåga att skapa lugn och ro är långt viktigare för resultaten än exempelvis klasstorleken”

De hårdare tag som Jan Björklund förespråkar, ledde till en ny skollag 2010 som ger lärare och rektorer rätt att vidta åtgärder som att t.ex. stänga av elever. Men det ser inte ut att skaffa lugnare klassrum, enligt DN.

Pedagogikforskaren Marcus Samuelsson, vid Linköpings universitet, visar i en ny rapport att det som är mest besvärande för lärare är ”elevers otillåtna prat ”och att akuta bråk upplevs som mycket mindre besvärande. Därför anser han att man behöver ”utnyttja elevers delaktighet”. Han hävdar vidare att ”lärarna behöver bli bättre på att förklara vilka regler som gäller. De måste också beskriva sina förväntningar på eleverna”. Ett gott exempel där man talar om vikten av lärarens ledarskap, elevernas delaktighet och tydliga skolregler är Åsö grundskola i Stockholm. Där tror man inte på mer lagstiftning.

Efter det katastrofala resultatet i Pisa-undersökningen har regeringen kommit med nya löften om en bättre skola. Men svänger också mycket i frågan. Ewa Stenbergs analys i slutet av DN-reportaget tror att det beror på valtaktik. Hon skriver också om att skolpersonal och skolforskare helst ser långsiktiga lösningar men att väljarna tycker om samförståndslösningar.

 

Efter de försämrade svenska Pisaresultaten hörs politikerna tala om mer undervisningstid och mer tid för lärarna med sina elever. (DN 2014-02-03) Men det går inte att se något enkelt samband mellan tid och resultat, enligt Magnus Oskarsson, projektledare vid det nationella centrat för Pisa.

En bra studiemiljö är, enligt Per-Olof Bentley docent i matematikdidaktik, en förutsättning för att den utökade tiden ska ha effekt. Hans råd är därför: Det måste vara lugn och ro i klasserna. Det spelar ingen roll om man utökar undervisningen om ungarna sitter och sysslar med helt andra saker, säger han.