”Varför kopplar vi inte ihop vår kunskap?”

Tisdag 24 juni 2014

En intressant artikel av Ulla Granqvist i Östersundsposten som fångar det rådande läget i skolan och som för fram Drömmen om det godas metoder som en dellösning på problemet.

”Barn och ungdomar lever i en ström med ständig stimulans som skapar stress. Vi vet att många drabbas av psykiska ohälsa. Vi vet att den svenska skolan i den sista Pisa rapporten fick underkänt. Det är den ena sidan……på andra sidan vet vi via forskning att regelbunden meditation ökar koncentration och inlärningsförmåga, minne, självkontroll, hälsa välmående och socialt beteende”.

Läs artikeln här:

Reflektion, Östersundsposten, 2014-03-22

Lugn och ro på Äppelviksskolan

Onsdag 18 juni 2014

Ett stillhetsrum där både elever och lärare kan dra sig tillbaka och hitta sitt inre lugn! Nej, det är inte en fantasi utan det var en handfast verklighet under hälsoveckan ”Hela skolan chillar1”, när man på Äppelviksskolan i Bromma introducerade Drömmen om det godas lugn och ro metoder. Alla blev överraskade över hur många som sökte sig till stillhetsrummet. Man låg tyst, slappnade av och vilade sig i fem minuter eller en kvart, alltefter behov.

På Äppelviksskolan finns numera varje dag, under skolveckan, en inspelad stillhetsövning som alla lärare har tillgång till och kan spela upp i sina klasser för att skapa det lugn som både skolorna och skolverket ropar efter, även det en del av skolans satsning på Drömmen om det goda.

”Så många av mina elever led av prestationsångest och hade sömnproblem. Det fick mig att tänka att de behöver något mer än den vanliga undervisningen”, berättar Jenny Lindholm, som tog initiativet till Drömmen om det goda på Äppelviksskolan. Hon är lärare i matematik och No i åk 6-9, och är också hälsocoach och ingår i trygghetsteamet på skolan.

Jenny kom i kontakt med Drömmen om det goda 1999. Hon genomgick en grundutbildning och lärde sig metodikens fyra enkla övningsformer: stillhet, beröring, reflektion och meditativ rörelse.

Det finns så många olika sätt att arbeta på, men det är svårt att hitta något som är applicerbart i skolan. Vi är så piskade inom ramen av vårt schema, alla mål vi ska uppnå, allt vi ska hinna med. Det behövs något som är praktiskt möjligt i vår verksamhet och Drömmen om det goda ÄR det. De här övningarna är så bra, de är handfasta och lätta att använda – för alla!

”En effekt av övningarna är att man får lugn och ro där och då”, berättar Jenny.

Hon tror på en långsiktig positiv utveckling och det är därför hon satsar på metodiken. Hon får god feedback och ser att eleverna vill fortsätta med övningarna. Det finns en efterfrågan.

När Jenny upplevt metodikens lugnande effekter med sina elever kändes det naturligt att genom arbetet i Trygghetsteamet också pröva den i arbetet mot mobbning. Äppelviksskolan deltar också i Drömmen om det godas utvärderingsprojekt ”Mindfulness för en tryggare och lugnare skolmiljö med mindre mobbning”! Hela trygghetsteamet har i dag utbildats i Drömmen om det goda.

De flesta lärarna är mest bekväma med beröringen, berättar Jenny. Men stillheten är också populär, bland annat för att läraren inte själv behöver leda den utan kan förlita sig på en inspelad övning. Det ger läraren också en stunds välbehövd avslappning.

Det reflekterande samtalet tar mer tid, ofta en hel lektion, och används därför, enligt Jenny, inte lika mycket. Själv använder hon det i sin kurs Sans och balans där hon förfogar över elevgrupperna 40 min/vecka. Kursen ingår i Elevens val-programmet, och innehåller även stillhet och beröring.

Vårt tema är ofta existentiella frågor och det händer att elever stannar kvar efter lektionen för att uttrycka sina funderingar om det ena och det andra. Så småningom, när det finns en tillit i gruppen, blir det naturligt att dela dem med kamraterna.

”Tidspressen är en del av skolans verklighet – övningar får helt enkelt inte ta för mycket tid”, förklarar Jenny. Hon har ända sedan hon introducerade Drömmen om det goda, lärt ut övningarna på frivillig bas och i mindre grupper. Arbetet är långsiktigt, eftersom lärarna har upp över öronen att göra hela tiden. Det är inte alltid man är mottaglig för att lägga in ett ytterligare moment i sin undervisning.

Jenny försöker bredda arbetet och få ut det till så många som möjligt. I fyra år har hon varje termin erbjudit beröring till lärarna på skolan. Många tycker om det och den egna upplevelsen gör det lättare att ta med sig beröringsövningarna till sin klass.

”Det är bra att förändringen har fått ta tid”, reflekterar hon. Då har man kunnat bli nyfiken i stället för att känna att något nytt krav har lagts på en utifrån. Även eleverna har kunnat få bli litet nyfikna, de kommer till henne och frågar efter övningarna. Och Jennys kurs Sans och balans blir alltmer populär.

Jenny och hennes kollegor gläds åt att allt fler och fler lärare arbetar med metoderna. Man börjar med den övningsform som man känner sig mest bekväm med.

I de vanliga klasserna tycker vissa elever om övningarna från början, andra behöver tid att vänja sig. Trots att övningarna alltid är frivilliga upplever Jenny i sina klasser att alla elever så småningom deltar. I andra grupper händer det att någon enstaka elev inte vill vara med, då får han eller hon vila sig eller på annat sätt gå in i sig själv, till exempel genom att lyssna på den lugna musiken på egen hand.

De flesta av eleverna tycker allra mest om stillhetsövningarna. Man har ett stort behov som man inte förstår. När man blir ledd in i stillhet så är det verkligen en chans att koppla av.

 ”Kanske beror det på att det är stillheten jag har varit mest konsekvent med”, säger hon. Men eleverna tycks behöva de här rofyllda och kravlösa stunderna allra mest. Men även beröringen är uppskattad. Sedan är det ju vissa elever som bara gör vad de ska och sen går därifrån. ”Men det betyder inte att de inte påverkats positivt”, förklarar Jenny.

En elev som Jenny hade förra året och aldrig fick någon respons från kom fram till henne nyligen på Mc Donalds och sa, ”Vet du, de där övningarna som vi gjorde förra året, jag använder dom jättemycket!”

 

1 Chilla är ett slanguttryck som lånats från engelskan och betyder ”ta det lugnt”, ”slappna av”.

Det måste vara lugn och ro om skolans problem ska lösas

Fredag 13 juni 2014

Saxat ur skoldebatten om lugn och ro

Av Hélène Sjöberg

Medvetenheten om problemen i skolan ökar, fast medan politikerna överträffar varandra med förslag om yttre åtgärder växer insikten om att utan lugn och ro hjälper det inte vad man gör.

DN har i en serie artiklar analyserat den svenska skolans problem. I reportaget ”Hårdare regler – ändå ökar stöket i skolan” tog tidningen (2014-03-16) upp frågan om den uteblivna tryggheten och studieron.

Den internationella skolundersökningen Pisa visade att svenska elevers skolresultat har sjunkit mest av alla och att skolfrågan enligt mångas bedömning blir en av dem som avgör det kommande valet. Men trots utbildningsminister Jan Björklunds hårdare tag så ökar stöket i skolan, vilket har fått flera svenska skolforskare att ta avstånd från regeringens skolpolitik, skriver artikelförfattaren Mikael Delin.

Utbildningsminister Jan Björklund menar att: ”Ordningsproblem är ett av den svenska skolans största problem. Det är en av orsakerna till att resultaten sjunker”. Andra resultat visar att den dåliga arbetsmiljön i skolan har resulterat i sämre trygghet och studiero för elever och för lärare, en ökning av arbetsrelaterade sjukdagar. Av de skolor som undersöktes av Skolinspektionen förra året var 61 % otillräckliga inom området ”trygghet och studiero”. Enligt Martin Karlberg, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet visar forskningen ”att lärarens förmåga att skapa lugn och ro är långt viktigare för resultaten än exempelvis klasstorleken”

De hårdare tag som Jan Björklund förespråkar, ledde till en ny skollag 2010 som ger lärare och rektorer rätt att vidta åtgärder som att t.ex. stänga av elever. Men det ser inte ut att skaffa lugnare klassrum, enligt DN.

Pedagogikforskaren Marcus Samuelsson, vid Linköpings universitet, visar i en ny rapport att det som är mest besvärande för lärare är ”elevers otillåtna prat ”och att akuta bråk upplevs som mycket mindre besvärande. Därför anser han att man behöver ”utnyttja elevers delaktighet”. Han hävdar vidare att ”lärarna behöver bli bättre på att förklara vilka regler som gäller. De måste också beskriva sina förväntningar på eleverna”. Ett gott exempel där man talar om vikten av lärarens ledarskap, elevernas delaktighet och tydliga skolregler är Åsö grundskola i Stockholm. Där tror man inte på mer lagstiftning.

Efter det katastrofala resultatet i Pisa-undersökningen har regeringen kommit med nya löften om en bättre skola. Men svänger också mycket i frågan. Ewa Stenbergs analys i slutet av DN-reportaget tror att det beror på valtaktik. Hon skriver också om att skolpersonal och skolforskare helst ser långsiktiga lösningar men att väljarna tycker om samförståndslösningar.

 

Efter de försämrade svenska Pisaresultaten hörs politikerna tala om mer undervisningstid och mer tid för lärarna med sina elever. (DN 2014-02-03) Men det går inte att se något enkelt samband mellan tid och resultat, enligt Magnus Oskarsson, projektledare vid det nationella centrat för Pisa.

En bra studiemiljö är, enligt Per-Olof Bentley docent i matematikdidaktik, en förutsättning för att den utökade tiden ska ha effekt. Hans råd är därför: Det måste vara lugn och ro i klasserna. Det spelar ingen roll om man utökar undervisningen om ungarna sitter och sysslar med helt andra saker, säger han.