Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor

Måndag 24 februari 2014

Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor

Det var stor fest när förskolorna Armbandet och Kättsätter i Norrköping korades till Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor. Olle Johansson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden och Tommy Fabricius, utbildningschef i Norrköping tog en paus från sina många viktiga sysslor på Rådhuset för att vara med.

På Armbandet och Kättsätter har vi sedan 2001 på nära håll följt förskolechefen Ann-Kristin Källström Sundgren i arbetet med Drömmen om det godas lugn och ro-övningar för barn 1-5 år. Metodiken genomsyrar numera verksamheten, den finns med i det dagliga arbetet både hos barnen och personalen. Norrköpings grundliga utvärderingar och kvalitetsundersökningar visar år efter år toppresultat. Barnen är trygga och harmoniska. De har gott självförtroende, är självständiga och tillitsfulla, lyssnar på varandra och sig själva, hanterar konflikter med ord i stället för med knytnävarna, och kan uttrycka sina behov.

Certifieringsfesten ordnade barnen själva tillsammans med personalen den 27 jan! Barnen önskade att gästerna skulle bjudas på frukt av olika sorter, även ovanlig frukt! Med sina pedagogers hjälp dekorerade de taket med gula solar, där de uttryckt sina upplevelser med övningarna.

”Jag gillar talpinnen, jag brukar prata när jag håller i den, det är trevligt när andra pratar också”. ”Tigern i qigongen är rolig, särskilt när vi fräser, men det är lite svårt att veta när man ska blunda.” ”Massage är bra,” ”Qigong-björnen är jättelätt!” ”Talpinnen är fin, man får prata mycket men inte för mycket!” ”Man blir varm och lätt och inte så tung av qigong, jag kan röra mig bättre!” ”Det är kul att yoga och sen är det bra för kroppen!” ”Det är skönt och så får man vila ibland!” ”Skön o mysig massage, det önskar jag mig när det blir så lugnt!” Jag tycker om yoga, jag blir skönare i armarna och starkare!”

Ann-Kristin Källström Sundgren har presenterat sitt framgångsrika arbete med Drömmen om det goda på förskolorna i olika sammanhang, bland annat på Skolforum, vid flera tillfällen på förskolebiennalen i Linköping, på Norrköpings interna lärstämma, på seminarier på riksdagen och slottet. Hon deltog på konferensen Mindfulness før barn og unge i Oslo  och på Mindfulnessveckan i Tällberg 2013.

Till förskolorna kommer det titt som tätt besökare för att inspireras och lära. Följande kommuner i Sverige har gjort studiebesök: Oskarshamn, Danderyd, Jönköping, Västerås, Örnsköldsvik, Mantorp, Vassingebro, Djursholm, Stockholm, Lidingö, Malmö, Lund, -Vinnevi, Umeå,

Även från andra länder har man rest: Italien, Kina, Belgien, Storbritannien, Lettland, Litauen, Ungern, Turkiet, Sydafrika.

I UR:s program Lärarrummet gjordes ett reportage från förskolorna, du kan höra det här.


Vad har du lärt dig i förskolan, frågade en pedagog ett barn på förskolan Armbandet.

– Jag har lärt mig att vara snäll!

Vem har lärt dig det?

– Det har jag lärt mig av de andra barnen!


Gymnasieelever lär ut stillhet till varandra

Måndag 24 februari 2014

”Jag var medveten om minsta grej som min kropp gjorde, som att andas, ta steg, mina armar som rörde sig fram och tillbaka. Jag tror det var början på att lära mig fokusera mina tankar och sinnen. Sinnen och tankar vandrar lätt i väg men den här övningen av meditativ gång innebär att ett fokus sker på här och nu”, skriver en gymnasieelev på Rudbeckskolan som deltog i Drömmen om det godas nystartade projekt Elever lär ut stillhet till varandra. Planen är att inspirera gymnasieelever att samtidigt som de själva prövar lugn och ro sprida enkla stillhets- och mindfulnessmetoder till kamrater.

Anna Bornstein skapade en ”verktygslåda” med enkla stillhetsövningar som hon i januari tog med sig till Ylva Ramsell, lärare i Idrott och hälsa och hennes elever på en livsstilskurs på Rudbecks gymnasium i Sollentuna. Lådan prövades också av läraren Karin Aronsson i en mindre grupp elever på Ållebergsgymnasiet i Falköping.

Eleverna tog del av avslappningens positiva effekter, forskning med stillhet och fick pröva på några enkla övningar i verktygslådan. De fick med sig verktygen för att själva en tid testa dem i sin vardag. De flesta valde meditativ gång, beröring eller att äta med mindfulness.

Eleverna på Rudbecks gymnasium fick också möjlighet att planera och genomföra en ”kurs” för några kamrater som i sin tur fick pröva på några av övningarna och ombad sedan att skriva ner sina reflektioner och erfarenheter. Utvärderingen på Ållebergsgymnasiet skedde munligt. Gensvaret i båda grupperna var mycket positivt.

”Alla mina sju elever tyckte övningarna var sköna, avkopplande, behagliga, avstressande och liknande”, rapporterar Karin Aronsson från den mindre elevgruppen. Sex av de sju eleverna i hennes grupp ville efter två månader fortsätta med övningarna både träna för egen del och  lära ut dem till andra. Eleverna har tips och idéer om hur stillhetsverktygen ska spridas till elever på andra program för att få ett behagligare klimat i skolan och minska stress och öka välbefinnandet för både elever och personal.

”Även för mig som lärare har det varit roligt, stimulerande och utvecklande att få delta i pilotstudien, det känns som om jag kommit närmare eleverna på ett annat plan”, berättar Karin.

Eleverna på Rudbecks gymnasium har också anammat lugn och ro-metoderna och planerar strategier för att sprida dem i sina kamratkretsar.

”Jag kände hur många knutar i axlarna försvann och jag blev mycket mjukare i kroppen. Jag kunde verkligen slappna av, alla bekymmer och all ångest föll från mina axlar och jag blev klar i huvudet. Även min kroppstemperatur ändrades, jag blev varmare vilket ledde till att jag kunde slappna av ännu bättre.”, skriver en elev om sin upplevelse av beröringsövningen.

”Jag slappnade verkligen av och kände att jag fick ett lugn i kroppen. Efteråt var jag glad, det kändes som att man fått en liten energikick i kroppen. Musklerna i ryggen och nacken kändes avslappnade och mjuka och jag kände mig smidig.” beskriver en annan elev sin upplevelse.

Meditativ gång var också populärt i Rudbeck gymnasium som omges av skog- och ängsmarker perfekta för sådan övning.

” Det enda som vi gjorde under den tysta promenaden var att vara medvetna om vår omgivning och vårt interna själv (dvs känslor och tankar). Jag var medveten om mina muskler som slappnade av och spändes under vandringen. I början kom många tankar fram, så många att jag blev yr, men jag rensade ut dem och fick min hjärna i ett ”koma”läge. om det går att säga så. Det fick inte ske några tankar om framtiden eller det förflutna, bara nutid”, sammanfattar en elev sin erfarenhet.

”De enkla orden som vi koncentrerade oss på gjorde det lättare att fokusera på gångturen och utlöste tankar om mitt liv, frön som skulle sprida sig till min hjärna. Jag var medveten om minsta grej som min kropp gjorde, som att andas, ta steg, mina armar som rörde sig fram och tillbaka. Jag tror detta var en början på att lära mig fokusera mina tankar och sinnen. Sinnen och tankar vandrar lätt i väg men den här övningen av meditativ gång innebär att ett fokus sker på här och nu. Det var en bra övning!” skriver en annan i sin slutrapport.

Saxat från elevernas berättelser:

Meditativ gång:

”Jag har lärt mig att sinnestillstånden påverkar andningen. Jag skulle ha prov den sista lektionen den dagen och hade varit väldigt stressad och nervös inför provet och andades snabbt och ytligt, när vi började göra övningen. Men jag var rätt lugn och hade inte en tanke på provet efteråt. Det kändes härligt.”

Beröring och att äta med mindfulness:

”Bruset i matsalen är alldeles för distraherande, därför valde att gå hem till mig. Vi inledde med beröringsövningar. Därefter var vi avslappnade och prövade att äta med mindfulness. Vi åt makaroner och köttbullar. Vi fokuserade på både känsel, lukt och smak. Genom att blunda, kunde vi känna och lukta på maten och få alla olika typer av känslor och konsistenser, innan vi smakade på maten.”

”Jag kände att jag hade stor nytta av att lära mig de här teknikerna på en djupare nivå. Det var även lättare nu att koncentrera sig hemma när man kunde ta det lite långsammare och vara ännu mer avslappnad. Avslappningen gjorde att jag var mycket koncentrerad under måltiden. Att äta med mindfulness var något jag inte hade koll på eller kände mig bekväm med innan. Nu känner jag mig mycket mer bekväm med den typen av metod. Jag har lärt mig lita mycket mer på mina sinnen och att vara mer säker på det jag känner, luktar och ser!”

”Att äta med mindfulness gjorde att maten smakade mer. Jag behövde inte tänka på någon annan än mig själv och min egen mat och kunde därmed äta i min egen takt, i lugn och ro. Jag hade även en öppnare och mer mottaglig inställning till det som låg på tallriken. I normala fall tycker jag inte om köttbullar, men nu smakade maträtten helt plötsligt lite bättre när flera sinnen var aktiverade.”

”Upplevelsen gav en direkt tankeställare, en tankeställare om ett närvarande när jag skulle äta och att verkligen njuta av det jag åt, som jag aldrig har tänkt eller gjort tidigare. Att lära mig att lyssna på min kropp och få kontroll över mitt ätande.

En extremt lärorik upplevelse i och med att en vän till mig fick guida mig igenom denna mentala metod, som jag gärna skulle vilja uppleva igen.”

”Jag tycker det har varit jättebra övningar och avslappnande. Efter övningarna har man blivit lugn och stressen har försvunnit.”

”Jag tycker att övningarna varit ganska behagliga, speciellt massagen. Det har också varit lite svårt med övningarna då vissa moment görs mycket med koordination, vilket har varit krångligt och som hade varit enklare att utföra om man tränat några gånger innan.”

”Övningarna har varit bra/roliga, särskilt beröringen. Det ger en bra känsla och man mår lite bättre och skoldagen blir lite lättare. Skulle vilja fortsätta med övningarna på lektionerna – annars blir det kanske inte av.”

”Mamma sa att hon blev lugn. Hon tyckte det var skönt. Farsan tyckte det var avkopplande. Kompisarna undrade vad jag höll på med precis innan match, så de ville också testa. Lättare att fokusera. Det sprider lugn. De tyckte det var kul att få prova. Vill göra fler gånger.  Syrran blev lite fnittrig, men det gick bättre nästa gång. Det har kännts bra att få hjälpa andra.”

Elever saknar arbetsro i skolan

Torsdag 20 februari 2014

av Anna Bornstein

Skollagen kräver sedan 2011 en skolmiljö präglad av trygghet och studiero för alla elever. Bristande arbetsro har länge varit ett problem i svenska skolor, men trots medvetenhet om problemet har inte förhållandena förbättrats. Två av tre grundskolor i Stockholm får kritik av skolinspektionen för bristande trygghet och studiero. I Stockholm och Malmö har mindre än hälften av eleverna i åk 8 arbetsro på lektionerna, enligt enkätundersökningar som genomförts av kommunerna på samtliga skolor i Malmö, Stockholm och Göteborg. Hörselskydd i klassrum runt om i landet blir allt vanligare! Allt enligt enkätundersökningar som genomförts av kommunerna på samtliga skolor i Malmö, Stockholm och Göteborg. Även de yngre eleverna saknar arbetsro. I Malmö uppger även 12 och 14 år gamla elever att de aldrig, sällan eller bara ibland har arbetsro. Skolinspektionens egen undersökning av 435 skolor över hela Sverige, även på landsorten, får liknande resultat och bekräftar att även yngre elever upplever att de blir störda. (Våren 2012).

Höga ljudnivåer på förskolan är ett stort arbetsmiljöproblem som drabbar både vuxna och barn. Forskning visar att ljudnivån inom förskolan ligger över 70 decibel i snitt under en arbetsdag, vilket är mycket tröttande och kan skapa svåra stressreaktioner. Det är en varierande ljudbild med plötsliga toppar i form av skrik, slammer, omkullvälta stolar och bullriga leksaker. Personal drabbas ofta av ljudtrötthet, tinnitus och stress. I samband med publiceringen av de försämrade Pisaresultaten förklarade docent Per-Olof Bentley som medverkade i rapporten ”Det måste vara lugn och ro i klasserna. Det spelar ingen roll om man utökar undervisningen om ungarna sitter och sysslar med helt andra saker.” Skollagen kräver sedan 2011 en skolmiljö präglad av trygghet och studiero för alla elever. Bristande arbetsro har länge varit ett problem i svenska skolor, men trots medvetenhet om problemet har inte förhållandena förbättrats. Vi finns till för att hjälpa upp situationen. Stöd oss gärna som medlem!

Vad kan vi göra åt problemet? Dream of the Goods recept är att väva in korta stillhetsövningar i förskolans och skolans vardag. Övningarna är lätta att göra och har visat sig effektiva. De är uppskattade av såväl barn och elever, som lärare.

Forskning med Drömmen om det goda-metodiken visar att med små insatser under kort tid (två gånger i veckan i 8 veckor) kan förhållandena väsentligt förbättras. En studie med högstatideelever visar på resultat som minskad psykisk ohälsa, mindre emotionella problem, mindre stress, förbättrade relationer till kamrater, förbättrad trivsel i skolan och en tendens till förbättrad självbild.

Stöd vårt arbete som medlem i vår ideella förening Dream of the Good. Medlemsavgift 200 kr/år. Betala in på plusgiro 628841-9. Glöm inte att skriva ditt namn och adress på inbetalningen så vet vi att det är just du som blivit medlem.

Lobbningsarbete för lugn och ro i förskolan och skolan bär frukt

Torsdag 20 februari 2014

Visionen i vårt arbete med Drömmen om det goda har ända från starten varit att bidra till en förskola och skola med trygga barn och unga med god självkänsla och förmåga till närvaro, som känner samhörighet med andra och har lugna vuxna till stöd. Samtidigt med vårt arbete med stillhetsmetoder på förskolans och skolans verkstadsgolv har vi också lobbat för att stillhet ska bli ett naturligt inslag i förskole- och skolvardagen, precis som idrott och gymnastik. Vi har hållit seminarier och workshops på riksdagen sju gånger sedan 2003. Riksdagsledamot Anne Marie Brodén (M) initiativtagare till Kultur och hälsa-gruppen på riksdagen och verksam i Kulturutskottet har lagt flera motioner om det under åren den nya skollagen från 2011 kräver att ”alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”.

Två av Anne Marie Brodéns motioner, som berör vårt arbete, behandlas nu i Utbildningsutskottets Betänkande 2013/2014:UbU12 Skolväsendet: Motion 2013/2014:Ub401 Nolltolerans mot mobbning och kränkningar, där Drömmen om det goda lyfts som ett gott exempel och Motion 2013/2014:Ub405 Kommunen bör förbättra möjligheterna till en lugnare miljö i förskolan.

Vi är många engagerade individer som har bidragit till det ökande politiska intresset för Mindfulness och stillhet i skolan. När vi senast mobiliserade experter i vårt nätverk till ett rundabordssamtal på riksdagen medverkade psykologen och forskaren Yvonne Terjestam, som har beforskat Drömmen om det goda-metodiken, Walter Osika, specialist i internmedicin, kardiologi och psykiatri, stressforskare och nybliven föreståndare på Centrum för Social Hållbarhet på Karolinska Institutet, Margaretha Egeberg, specialist inom barn och ungdomspsykiatri och tidigare överläkare på BUP-kliniken i Stockholm.

Samtalet arrangerades av Anne Marie Brodén, Betty Malmberg (M) ordförande i utbildningsutskottet och Thomas Finnborg (M).

Det hölls i nov 2012 i samband med att Anne Marie Brodén till Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson överlämnade en rapport med förslag om förebyggande åtgärder när det gäller barns och ungdomars psykiska hälsa. Anne Marie omnämner Drömmen om det goda bland de goda exemplen i sin rapport.

– Jag önskar att alla barn och elever i svenska förskolor och skolor hade möjlighet att pröva på mindfulness och stillhet. De ökande ohälsoproblemen som man brottas med i skolan är mycket på det inre planet, förklarade Anne Marie efter att i det sista inlägget av Marie Ryd, vetenskapsjournalist, ha informerats om hjärnforskningens senaste rön.

Läs mer om Utbildningsutskottets betänkande

Läs mer om rundabordssamtalet här